Sea World

På väg till Sea World idag sågs detta konstverk i skyn. En skicklig pilot skrev bland annat detta fina ord. Jag tycker han kunde ha nöjt sig med det. Men han skrev också "JESUS LOVES YOU" och
"TRUST JESUS U AND GOD" När jag reste runt i Australien såg jag ett flygplan i Brisbane som också"skrev" på himlen. Den piloten var något skickligare för han eller hon använde små bokstäver. Men denne skrev "Fuji film" så det meddelandet var ju inte lika perfekt utplacerat, eller hur!?

Det gigantiska julträdet på Sea World

Är man bosatt i Florida och besöker Sea World en gång får man komma tillbaka gratis så många gånger man vill under ett år. Nu kom vi på att kortet går ut vid årskiftet. Så idag passade vi på att besöka temaparken för sista gången. Varje gång måste vi bara se Shamuföreställningen men Delfinshowen hade vi inte hunnit med så den var kul att uppleva idag. Johan och Vilgot tyckte den var bäst medan Axel och jag tyckte Shamushowen var ett strå vassare. Det var många akrobater och simhoppare i Delfinshowen som förgyllde upplevelsen. De var utklädda i fågelkostymer och rätt som det var flaxade riktiga papegojer över scenbilden.

Dansande Delfin

Akrobater och simhoppare i action

Det spelar ingen roll om man har en superfin digitalsystemkamera om man hamnar längst bak. Vi satt och åt mat när vi kom på att showen började 5.30 istället för 6. Vi sprang så fort vi kunde men missade ändå början. Jag hade tänkt filma hela showen men det sket sig alltså fullständigt. Inte nog med att början missades och vi fick dåliga platser längst bak, en mamma kom och gav sin pojke ett långt självlysande svärd mitt i allt precis framför oss, Axel drog i mig och orsakade säkert en del skakning och efter några minuters filmning meddelade kameran mig att det bara var 5 minuter kvar på bandet!! Väldigt irriterande men det verkade alltså inte vara mening att detta skulle förevigas på film. Nej, något sånt här ska upplevas i verkligheten.

Julafton

GOD JUL!

Visst är det lite annorlunda att fira jul i sommarvärme. Ingen vit snö att hoppas på. Och så är det ljust ända till klockan 6 på kvällen. Det behövs nog några fler jular i solen tills man längtar efter det nordiska mörkret igen. Det är så gott att kunna tanka det här ljuset under den annars så dunkla månaden. Trötthet efter julstressen (som ändå alltid infinner sig vart man än i världen är) känner jag, men känslan av att vilja gå i ide och sova sig igenom vintern, som jag annars brukar ha, är som bortblåst.

Efter risgrynsgröten till frukost ringde vi våra familjer där hemma och önskade God Jul. Sen åkte vi på skogsutflykt. Det var skönt som ni ser på bilderna. Sedan åt vi vår julmiddag som jag fixat så gott jag kunnat. Grillerad skinka, vörtbröd och julmust var väl det ända som fattades men maten smakade ändå inte riktigt som hemma. Kan inte säga exakt vad som fattades men den där riktiga smakupplevelsen kanske man bara hittar hemma.

Nåja, vi har haft massor av goda rester här i mellandagarna och det har varit skönt att slippa stå vid spisen. Den vita gröten med smörklicken satte vi ut till tomten och han var visst hungrig för gröten var borta morgonen därpå. Annars får ju barnen inte träffa tomten här. Han kommer ju ner genom skorstenen och vi körde den amerikanska traditionen. Dessutom hade ju barnen träffat jultomten på julfesten veckan innan.

"Mamma, hur kommer tomten in i huset om man inte har en öppen spis då?", frågade Vilgot. "Jo, då har han en magisk nyckel som han använder. Den funkar i alla hus utan skorsten. Han låser upp ytterdörren med den och smyger tyst in så att ingen av oss vaknar", svarar jag. "Aha!", säger Vilgot.

Efter julmiddagen i vår lilla familj åkte vi till Lori och Garys kyrka och var med på deras julgudtjänst. Den gav julkänsla så klart. Mysigt att få sjunga Stilla Natt och Noel, Noel och de andra sångerna. Det var nog Guds närvaro som gjorde att barnen satt stilla och tysta som små ljus i över en timme. Lori och Garys Jack som är 6 år sjöng solo i sin kör och det var ju klart spännande att lyssna på för Vilgot och Axel. Att få ett alldeles eget stearinljus att hålla tyckte de också var roligt.

På väg hem från skogen plockade Johan några färska apelsiner. Gott att ha på Ris ala maltan.

Efter kyrkan hade vi julklappsutdelning. Här är Axel i sin nya rustning. Han har länge önskat sig ett svärd och nu tyckte vi det var dags att ge honom ett.

Julfest hos Jane och Mike

Santa is here!

Några dagar innan jul var vi bjudna på julfest hos Jane och Mike från England. Mike jobbar på helikopterskolan och Jane engagerar sig bland annat för oss helikopterfruar och flickvänner. Hon anordnar aktiviteter; fester, kanotturer m.m och bryr sig om oss tjejer som följt med våra män över. Jag har inte varit så aktiv i Janes grupp eftersom jag har känt att det har räckt med gänget som är lite mindre och träffas mer regelbundet. Många i den här gruppen har barn vilket ju också är ett plus när man själv har det. Men den årliga julfesten får man inte missa. Synd att den även i år krockade med min personalfest men nu var ju Johan hemma och jobbade inte denna jul så då fick det ju bli familjejulfesten. Det blev en trevlig julkväll i ett vackert hus proppfullt med helikopterfamiljer, brittisk julmat och barnen fick besök av självaste tomten! En trollkarl stod redo att fixa ballonghattar till barnen och bjöd oss dessutom på en Magic Show.

Axel gillar Elmo...

..och Vilgot är just nu inne i en Hulkenfas.

Piloterna hade en tävling om att snabbast fixa ihop en helikopter av ballonger. Johan kom 2:a men det var ju så klart helt fel domslut. Hans helikopter var absolut snyggast och det är ju en fullständigt objektiv bedömning från min sida;-) Jäklar. Johan, det var ju VI som skulle dela på den där champangeflaskan!

När vi åkte hem tyckte barnen det var mysigt att titta på allt pynt och belysning som många trädgårdar är dekorerade med.

Julkaka

Receptet till den här fruktkakan har jag fått från min syster. Jag tror att hon hittat den i "Annas kakbok" av Anna Bergenström. Kakan är himla god, lätt att göra och passar perfekt som julkaka. Hela smeten rörs ihop på ett kick och du behöver bara diska en enda kastrull efteråt. Kakan har inget bakpulver, sköter sig själv i ugnen en och en halv timme och ger god doft till julklappsinslagning eller något annat som man måste fixa innan jul.
Istället för 3 dl russin tar jag 1 1/2 dl russin och 1 1/2 dl syltade körsbär för att jag tycker de är så goda. Men det avgör man ju själv om man vill ha i. Här är receptet:

250 g smör/margarin
12 torkade aprikoser i småbitar
2 dl socker
3 ägg, ett i taget
4 dl vetemjöl
3 dl russin
200 g mandel
(eller hälften valnötskärnor)

Smält smöret i en rymlig, rostfri kastrull över svag värme. Låt svalna. Smörj och bröa en rak brödform som rymmer ca 2 liter. Värm ugnen till 150 grader.
Rör ner sockret i kastrullen med det avsvalnande smöret och knäck ner ett ägg i sänder. Rör om kraftigt mellan varje ägg.
Mät i en annan skål upp mjölet och blanda med russin, aprikosbitar, hela eller hackade mandlar och eventuellt också valnötskärnor. Blanda om väl innan allt detta rörs ner i äggsmeten i kastrullen. Se till att smeten blandar sig ordentligt så att det inte finns kvar några mjölfickor. Lägg den tunga smeten i den smorda formen.
Grädda kakan i nedre delen av ugnen i 1 timme och 20-30 minuter. Stjälp upp kakan men låt den kallna under formen. Slå sedan in den i folie. Den behöver minst 2 dagar att mogna till rätt smak och konsistens. Den här kakan håller sig mycket länge, minst en månad. Förvara den inslagen i folie på sval plats, gärna i ett skafferi. Man kan också ha den längst ner i kylen.

Den här mumsar vi en bit av varje dag nu i mellandagarna...

Julträdet

Den 8 december undrade Vilgot varför inte vi hade satt upp vårt julträd. Alla i hans klass pratade om hur fina julträd de hade hemma. Vi brukar ju ta in en gran dagarna före julafton hemma i Sverige. Här står träden klara och pyntade efter 1 advent. Det tycker jag är lite tidigt men samtidigt är det mysigt att ha den fina granen inne tiden före jul och gå och längta till julen. Vi satte upp vårt julträd till Lucia och eftersom det är i plast står det sig fortfarande;-)

Peace ceremony

Sista dagen före jullovet hade vi en fredsceremoni på skolan. Eftersom en del barn inte är kristna och därför inte firar jul fokuserar man på freden istället för tomten denna dag. Alla barn och lärare fick sig tilldelade varsin flagga från ett land. Vi hade sedan en liten fredsvandring till parkeringen utanför skolbyggnaden. Där hängde bokstäver i träden som bildade meningen: Let there be peace. Vi satte våra flaggor i jorden och så stod vi i ring och sjöng vår fredssång. Det var riktigt vackert. Häftigt att vara från någon annanstans i världen och få vara med och se båda sina pojkar i en fredsceremoni.

Peacetecknet. Bästisen Chad till vänster om Vilgot.

Flaggor "planteras"

Axel planterar Iraks flagga

Sedan hade föräldrarna tagit med någon mat- , efterrätt eller tradition som är typisk i jultid just för deras familj. Det blev mycket gott som fick samsas på tallriken som ni ser!


Dagen innan hade jag fixat en jultallrik med sill och grovt bröd till en annan fest i mammagänget. Förmodligen hade nog inte sillen gått hem hos de små barnen och jag hade inte lust att greja mat så jag tillverkade en adventsljusstake istället. De har visst några slags adventsljusstakar här men jag har inte sett några i affärerna. Kom på lite sent på kvällen att detta skulle fixas så jag fick ta vad jag hade hemma. Jag vet, det fanns inte tid att få ljusen i tripp-trapp-trull-format. Johan skrattade och tyckte inte att jag kunde ta med den här och visa. Ha ha, ja, den är ju inte den vackraste men gjorde faktiskt succe' inne i Vilgots klassrum. Cicak tände glatt ljusstaken, skrattade och sa att hon inte brydde sig om Johan. Ja, de känner varandra. Som tur var stod ljusen upp medan de brann en stund för barnen.

En onsdag i montessoriskolan

East room, 9.47 am

We work in "Practical Life". It's fun!

Axel tränar finmotorik. Glaskulor på tvålunderlägg.

Axel, the artist.

Let's have some snacks!

Onsdag brukar inte vara jobbdag men idag fick jag hoppa in för rektorn ett par timmar. Hon är också lärare hos oss. Så här trevligt har vi det i vårt klassrum. Barnen har kommit in i rutinerna och arbetet flyter på. Decemberkänslan med mörker och adventsljus infinner sig dock inte. Det är svårt att fatta att det är julavslutning nästa vecka och att jag har lovat att lussa för barnen på fredag. Måste kolla lite sånger och leta upp nattlinnet nu. Imorgon tänkte jag köra till IKEA och handla glögg och pepparkakor. Ser verkligen fram emot den här julen. Det kanske är för att man inte är överstressad med 100 % lärarjobb och utvecklingssamtal. Det är bara att njuta.

Smet in till Vilgots klassrum och tog en bild på honom också. "Dolphin...d...di....D". Vi har stått i kö ganska länge till en montessoriförskola i Lund och nu blev vi erbjudna två platser senare i vår. Har skickat min snälla mamma som ska göra ett besök där. Vi får se var barnen hamnar när vi kommer hem. Hade ju varit jättekul om vi kunde fortsätta med montessorin.

Förändrad utsikt

Titta på de här bilderna. Ser ni något tokigt på den andra? Det varma regnet som jag skrev om i söndags och som plötsligt sköljde över oss gjorde sällskap av en stark, kort intensiv vind. Jag trodde inte mina ögon när jag plötsligt upptäckte att vår vackra palm hade blåst ner!! Åh nej!! Den var så fin här utanför vårt hus. Jag har länge tänkt att måtte den inte blåsa ner. Den klarade Fay i augusti men tyvärr inte denna vind häromdagen. Trädkronan ligger i buskarna. Vilken tur att den inte flög ner på barnen som var ute och lekte. Vi har haft frisk, kall, hög luft med strålande sol från klarblå himmel den här veckan. Här sitter jag på terassen och käkar lunch innan jag ska hämta barnen på skolan. Saknar den fina palmen, snyft!

Adventskalender

Innan jag fick barn gjorde jag ibland en sådan här adventskalender till någon nära kompis och gav bort. Då hängde jag upp alla paket i ett långt snöre. Nu när jag själv har barn måste jag ju se till att ta upp traditionen igen. Men känner jag min 3-åring rätt befarar jag att det kan bli för tufft att bara öppna ett paket om dagen då alla hänger där och ser lockande ut. Därför kör jag nu med en skattkartavariant.

Man slår in 24 paket med små saker. Det kan vara allt möjligt billigt. I år finns det i paketen: tuggummi, kritor, pennor, block, pussel, godis, små figurer, reflexer, mer godis, små tandkrämstuber, russinpaket och kex. Till de lite finare sakerna hör en CD med julsånger och tillhörande bok med texterna till (kanske mamma blir gladast för), ett par små bilar och ett par julstrumpor att hänga i granen. Så skriver man siffrorna 1-24 på de små paketen.

Sedan ritar man en karta över huset/lägenheten man bor i. För att få kartan riktigt fin kan man försiktigt sätta fyr på kanterna. Därefter skriver man på kartan ut var varje dags paket är gömt. Bredvid varje siffra på kartan skriver jag "fågel", "fisk" eller "mitt emellan". Sedan rullas kartan ihop. Varje dag får barnen en titt på kartan och hitta dagens siffra och ställe där paketet är gömt. Sedan är det iväg och leta. Jag lägger alltså ut ett paket om dagen på rätt plats. Hänger ni med?

Jag vet ju att kartkänslan inte är riktigt utvecklad i Vilgot och Axels ålder men pratar man om kartan och är tydlig ska det nog inte vara några problem.

Här har adventsstämningen lite svårt att infinna sig. Visserligen regnar det idag men regnet liknar mer ett varmt sommarregn. Ikväll när mörkret lagt sig klockan 6 ska vi ändå äta svenska pepparkakor och dricka varm choklad (vi har inte hunnit köpa glögg på IKEA än). Sen ska jag ge kartan till Vilgot och Axel och så får deras adventskalenderresa börja! Bäst att de älskar det för jag satt uppe till halv 2 i natt och slog in paket. Idag känner jag mig groggy. Barnen leker med två grannbarn här utanför. Jag måste gå ut och få lite frisk luft. Glad och mysig Advent till er alla!!!! Ni kan väl skicka en lussekatt via nätet! Torrjästen här gör att jag ger upp, bullarna blir bara platta för mig. Får väl fråga Johan om han har lust att baka nästa helg. Han brukar nämligen lyckas.

Vilgot in the air

Nu har Vilgot åkt helikopter för första gången. Detta hade han sett fram emot väldigt länge. Johan och han fick följa med en student och en kollega till Johan på en tur. Då kunde
Johan berätta om allt för Vilgot när pappa själv slapp flyga. Tyvärr missade jag detta spektakel men fick berättat att Vilgot hade tagit sig en liten tupplur mitt i allt. Han måste med andra ord ha trivts som fågeln i luften där uppe. Axel är ännu så länge lite för liten för en helikoptertur. Han fick nöja sig med att dra i spakarna nere på marken. Men det var ju också kul.

Thanksgiving

Vi hade knytkalas. Min rätt var den gula längst fram till vänster: Macaroni and Cheese gratin

Storytime with Gary

Pumpkin pies

Helen hugger in på äppelpajen

Här blir Lori jätteglad när hon får ett presentkort på massage av oss alla

Sen blev det amerikansk fotboll i trädgården

Nu har farmor och farfar åkt hem. Den här veckan har vi haft några dagars lov eftersom amerikanerna har firat Thanksgiving. Familjerna träffas över en vällagad måltid. Tacksamhet är den röda tråden. När Axels lärare frågade honom i skolan vad han var tacksam för svararde han "food". Ja, vi lagar gärna den amerikanska goda hemlagade maten, mumsar Turkey och njuter av lite ledighet. I Vilgots bok som han färglagt i skolan kan man läsa:

"In 1620, the Pilgrims left their home in England. They wanted to begin a new life in a new land. They sailed a ship called the Mayflower across a stromy sea. The Pilgrims landed near Plymouth Bay in Massachusetts. They built a new town there. Native Americans lived nearby. They told the Pilgrims where to find fish to eat. The native Americans also helped the Pilgrims plant crops. The Pilgrims celebrated their first harvest with a feast. Today we remember their feast as the very first Thanksgiving."

Vi har firat högtiden hos Lori med ett stort gäng från mammagruppen. Gary läste en saga om traditionen och sedan frossade vi i den goda maten. Här hemma har vi också lagat Turkey. Den här maten kommer jag sakna hemma nästa år. Vissa ingredienser är nog svåra att hitta i Sverige.

Barnvakt

När man bor långt ifrån sina föräldrar hör det till ovanligheten att ha barnvakt som snabbt, lätt och mer än gärna kan rycka in. Även om jag innan vi åkte trodde att jag nog skulle sakna den biten mer än vad jag faktiskt gör, är det en väldig lyx att nu när Johans föräldrar är här kunna lämna barnen och hitta på skojiga saker på tu man hand. Vi har varit och ätit ute med två av Johans studenter från Kina och här sitter vi och äter ostbricka och dricker vin en kväll hemma hos Esme och Ollie.

Jag har smitit ut ett par kvällar och njutit av att alldeles själv kolla runt i de kvällsöppna affärerna. Har hittat lite höstkläder som nog är för varma även i vinter här men som blir perfekta att ladda garderoben med hemma i Sverige när vi kommer hem. Ett par väldigt fina jeanse för 24 dollar är väl lite svårt att hitta hemma.