Monsterdammsugaren

När jag ser den här bilden tänker jag på min gamla lågstadielärare som skrattade så att hon höll på att trilla av stolen när jag i 3:an skrev "pappa damsuger" istället för "pappa dammsuger". Hon såg min pappa framför sig med mamma, min syster och jag som uppsugna damer. Ha, ha... Ja, i den här monsterapparaten skulle definitivt en dam kunna få plats. Dammsugaren är inte bara tung, otymplig och värdelös på finliret vid hörn och under bokhyllor. Den dånar så att hela kvarteret vet när dammråttornas sista stund är kommen. Jag använder öronproppar och Johan har som ni ser dubbel användning för sitt head set. Det är de här tjocka amerikanska heltäckningsmattorna som kräver dessa monstermaskiner. Ni vill inte veta vad som finns nergrävt i mattan efter att en småbarnsfamilj bott här i 1 år. Partiet under matbordet skiftar i färg. Häromdagen hände en liten olycka i sovrummet. Olyckan kom från den yngsta familjemedlemens rumpa och jag har ännu inte helt lyckats få bort minnet av den lilla olyckan. Skit samma, så länge det finns Lysol så luktar det iallafall inte illa.