Visst är det så att bilen är väldigt central i USA. Cykelvägarna är långt ifrån i det skick och antal som vi är vana vid i Europa. Man är mer eller mindre tvungen att äga en bil för att kunna ta sig fram. Men vi har köpt en cykel som ni ser, billigt av en pilot som skulle åka hem. Vilken känsla alltså, första gången på mycket länge som jag satte mig och började trampa. Vi har några mindre vägar och cykelstråk som vi kan använda för motionens skull. Att använda cykeln som vi gör hemma för att fixa ärenden går inte. Då skulle man behöva cykla på de stora vägarna vissa bitar vilket känns direkt livsfarligt. Som bilist är man helt enkelt inte beredd på att dela utrymmet med en cyklist som överraskande dyker upp. Dessutom är det största delen av året alldeles för varmt att cykla utomhus. Idag känns det som en varm högsommardag i Sverige. Vår AC i bilen är sönder. Det är mitten av oktober och nästan olidligt i bilen.
Igår eftermiddag satt vi ute och fikade på vår terass. Det var första gången på länge som det var behagligt där. Ja, visst låter det tokigt. Hemma i Sverige sitter ni ute på sommaren medan vi här svalkar oss inomhus med en brummande AC. Det är alldeles underbart nu när höstens ljumma vindar sveper in och det är finfint att vara ute. Satt ute på parkeringen igår och kollade så att inte bilar backade eller körde in när Vilgot cyklade runt i åttor utan stödhjulen. Är man fullt upptagen med att träna "start och stopp" kan man ju inte hålla reda på bilar som plötsligt kan dyka upp. Det räcker att parera lillebror som kör sparkcykel med sin tre-hjuling;-)
No comments:
Post a Comment