Idag hade Axel och jag ingen skola så efter att ha lämnat Vilgot på VPK åkte vi till Brooke, en vänninna till min kompis. Axel fick leka med hennes yngsta medan jag och Brooke satt och snackade om Homeschooling, hemundervisning, alltså. Här i USA är det rätt vanligt. Många föräldrar är missnöjda med skolsystemet och väljer att istället undervisa sina barn hemma. Den sociala biten med alla kompisar och att lära sig fungera bland andra människor är ju något skolan står för. Detta missar man ju helt om man väljer Homeschooling. Och hur roligt är det att ha mamma eller pappa som lärare hemma? Nej, själv skulle jag aldrig välja denna skolform men som lärare blev jag ju nyfiken på vad hon jobbar med med barnen. Brooke var jätteschysst, berättade och visade mig böckerna. Jag fick en hel hög med mig hem med material som jag är sugen på att visa Vilgot och Axel.
Brooke hade önskat att hennes barn skulle gå två dagar i skolan för den sociala biten och undervisa de hemma de tre andra dagarna men det tillåter inte skolan. Hon har provat att undervisa den äldsta pojken hemma men nu gett upp efter att han tjatat länge om att få komma tillbaka till skolan och sina kompisar. Det finns skolor, lite längre bort som tar emot homeschoolfamiljer. Då går man där 2 dagar och är hemma 3. Brooke och hennes pojke hade skola hemma 1 och en halv timme och sedan brukade de vara klara för dagen. Det krävs ingen speciell lärarutbildning för föräldrarna och det låter väl lite märkligt kan jag tycka. Föräldrarna får test hemskickade med jämna mellanrum som eleverna ska skriva. Brookes pojke är inskriven på en privatskola som alltså har huvudansvaret för hans utbildning. En förutsättning för Homeschooling är ju också att någon av föräldrarna inte måste gå till ett arbete.
Jag minns distansskolorna i Australien när jag var där och skrev mitt examensarbete. Där satt barnen utspridda över hela landet framför radion och hade undervisning med kompisar från olika platser på kontinenten samtidigt. Stora brev skickades hem med material och uppgifter som barnen skulle göra klart till ett visst datum och som sedan skickades tillbaka till lärarna. Några gånger per termin träffades alla på riktigt och hade gemensamma aktiviteter. Där var det ju avstånden som avgjorde att barnen inte gick till en skolbyggnad varje dag. Det där såg så mysigt ut. Jag gissar att de flesta barn vill ha en skola med bra kompisar att gå till varje dag, men det är klart, något mellanting hade kanske varit det bästa för många familjer....
No comments:
Post a Comment