Själv tycker jag att min engelska befinner sig på samma nivå som under gymnasiet. När jag pratade i telefon med min kompis från Holland för ett tag sedan tyckte hon att jag hade fått ett mer amerikanskt uttal men uttal och grammatik är ju tyvärr inte samma sak.
Idag hände något som fick mig att skratta lite inombords. När jag stod och köpte pålägg över köttdisken utbrast delikatesskvinnan: Oh, I love your accent!! Thank you, sa jag glatt och undrade om hon skulle gissa att jag kom från Holland vilket man får höra ibland. Då frågar kvinnan till min stora förtjusning: Are you from England? No, I'm from Sweden svarar jag och försöker låta så att hon inte inser sin felbedömning:-) "The English accent" från skoltiden var nog det hon hörde. Att ha en accent är lite som att ha en hund kan jag tänka. Folk man inte känner börjar prata med en och är intresserade, det är roligt. Och man känner sig stolt över att vara Europe'. Vilgot och Axel har ingen accent. Mer om detta i ett annat inlägg...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment